Är det inte konstigt att ord man aldrig sagt högt, bara tänkt om och om igen en miljon gånger i huvudet, kan smaka och kännas så bra? Lite som de naturligaste i världen. Fast förvisso, det ligger bara kvar på tungan. Har inte blivit formade till sin fullständighet än, så egentligen vet jag ju inte helt hur det låter när när de andas syre.