Idag är det exakt fjorton dagar kvar tills jag sitter på tåget tillbaka hem till Sverige - för gott. Känns så himla underligt hur snabbt det senaste halvåret passerat. Som i en fingerknäppning, nästan.

 

Börjar inse hur otroligt bortskämd jag varit med solupp- och nedgångar samt en hel drös med andra vyer, senaste sex månaderna. Häromkvällen kunde jag direkt från min säng se ut över hagen där korna håller till; två kalvar sprang runt och lekte i ett sådant där perfekt sommarkvällsljus. Eller så kan jag bara promenera en kilometer uppför kullen och se ut över en dal omgiven av ett fint kuperat landskap, stå på balkongen mitt i natten och se hur en åskstorm härjar några mil bort eller vakna klockan fem till detta nedanför. Ja, jag kommer verkligen sakna detta ställe.