Något som gömmer sig i djupen

Jag vet inte ens vart jag ska börja. Det här med att skriva (eller fotografera) funkar inte alls för mig just nu. Inte ens när jag får en väldigt bra anledning till att hitta på något här (fast jag jobbar på den där bra anledningen - lovar). Men jag vill vill vill kunna. Vill ha ork till att redigera foton från när jag var i Berlin (för sådär sex veckor sedan), eller berätta lite om hur mycket jag tycker om Norrbotten. Eller bara berätta om hur fint det är att vara aupair åt två söta tysk-svenska tjejer. Men det går inte riktigt.

Hur som helst, i morse vaknade jag kvart över sex och såg hur ett litet ljus låg fint över väggen. Rullade i princip ur sängen och stapplade fram till fönstret och möttes av synen nedan. Lite sådär halvsovande lyckades jag i alla fall ta ett någorlunda foto. Sen gick jag och la mig igen och somnade om.


Och här har ni det färskaste fotot som postats på mig på säkert ett halvår - tagit så sent som för fem timmar sedan. Tänkte att ni kanske ville veta hur personen bakom alla ord och dessa foton ser ut? Om inte så har ni i vilket fall här en rödhårig och (som alltid nuförtiden) osminkad Louise!


Instagram, första kvartalet (+ halva april) av 2012



1. Döden. 2. Fin garageport. 3. Utsikt från kullen. 4. Hameln - råttfångarstaden. 5. Nya hörlurar. 6. En fjording som bor bredvid posten. 7. Holocaust-Mahnmal. 8. Berlin Hauptbahnhof. 9. Bra sätt att vakna på. 10. Morgondimma. 11. Matchar gatustenen. 12. The Shins. 13. Emmet. 14. Harry Potter-present. 15. Jordglob. 16. Någonstans över Sverige

Jag lever faktiskt, men har bara lite svårt att sätta ord på tillvaron

Just nu är jag tillbaka i Norrköping, för drygt en veckas tid! Har spenderat helgen i Stockholm med superfantastiska människor, konsert, filmmys och promenad (och ett högskoleprov). Vill mest försöka hinna träffa alla mina vänner i den här staden innan jag åker vidare upp till Boden nästa tisdag för att träffa mitt saknade norrbottenshjärta, som jag inte träffat sen i september.

Har senaste månaden haft en helt otrolig hemlängtan; saknaden efter min familj och alla vänner, så det känns bra att sitta i pappas lägenhet fyra våningar upp med utsikt över Nya torget. När jag far tillbaka fredagen den trettonde så är det ungefär tre månader till, innan jag flyttar ifrån min fina tysklandsfamilj på heltid. Känns konstigt. Men inte något jag ska tänka på nu, kanske.

Lite foton från vår lördag. Skulle jag välja, skulle jag kunna spendera varje lördag med detta gäng (och några till); mest göra ingenting och må bra av att vara med sådana en tycker om. (Hej vem skänker mig några miljoner så jag kan köpa en bostad i Stockholm så jag får vara med min mini-familj varje dag?)


startsidan  



RSS 2.0