Jag tillbringade min natt med Transatlanticism i vinylspelaren, té och insvept i en filt. Ensamt, kallt och med små stygn av längtan nånstans där hjärtat sitter. Inspiration som flödar över och vill ut men inte kan anta någon form i mörkret. Försöker skriva men orden fastnar inte på pappret. Vill fotografera men kan inte gå ut nu. Stirrar tomt på gitarren och spelar dovt några misslyckade ackord. Skriver långa sms utan innehåll som aldrig skickas. Sjunger tyst tillsammans med Benjamin Gibbard. Tillslut lägger jag Parachutes i skivspelaren, lägger mig långt ner under täcket och kramar om kudden. Uthärdar saknaden tills sömnen slår sig ner i min kropp och drömmarna tar sig in och dämpar allt.