Vår kärlek tunnades ut och nu finns den inte längre.
8/9-09. Tack för allt det fina.
Världen tog ett snedsprång och vi tappade balansen
Ny frisyr, ny hårfärg. En ny tid? Nu vill jag fylla hela min garderob med endast svarta, mörklila, och skogsmörkt gröna kläder. Idag finns det fortfarande kvar en liten doft av sommaren i luften men jag längtar bara efter hösten nu.
Att vara en Lulebo (i alla fall tillfälligt).
Just nu sitter jag i Eriks nya (lilla) lägenhet. Tjugotre kvadratmeter med kokvrå, i fint femtiotalsstuk. Än så länge har vi mest bara städat, ätit en dyr "inflyttningsmiddag" på restaurang och sedan tog jag på mig jobbet att diska allt porslin medan Erik ordnade allt tekniskt (jämställt förhållande?!). Dock så misslyckades vi lite och glömde kudde, täcke och handdukar. Hm, vi ska vara här till onsdag så vi får väl se hur vi löser det där. Nu blir det kladdkaka (vi bakade en tre gånger så stor sats i långpanna i förmiddags, det ni!) och säng/soffa-mys!
Future Reflections
Den senaste tiden har jag känt mer och mer att jag vill flytta hemifrån. Inte för det att jag inte trivs där jag bor utan mest för att jag känner att det är dags för mig att påbörja Mitt liv. Självklart är det samtidigt väldigt skrämmande; hur en ska klara hyran och övriga utgifter, samtidigt som en pluggar på heltid (vilket det nog lutar åt just nu, i mitt fall). Jag har drömmar, precis som nog alla människor har, men jag känner mig lite osäker på om jag kommer orka kämpa mig ända fram till slutet på nästa delsträcka. Jag har tittat på några universitetsutbildningar men flertal av de som har fångat mitt intresse är minst tre år - oftast fem. Fem år till med studier efter tre riktigt hårda år på Norrköpings kanske hårdaste (men ändå bästa) gymnasieskola. Det hade varit skönt att ha ett friår; åka iväg som aupair, resa och upptäcka världen i allmänhet eller kanske skaffa sig arbetslivserfarenhet. Dock är jag orolig för att ifall jag inte vidareutbildar mig ganska så direkt så kommer jag kanske aldrig ta tag i det, och med endast min gymnasieutbildning når jag inga drömmar (om inga mirakel sker). Det enda jag egentligen är helt säker på idag är att jag inte vill bo kvar i Norrköping. Om jag inte flyttar till de norra delarna av vårat avlånga land så försvinner jag nog utomlands. Fast det jag egentligen först och främst borde koncentrera mig på är att gå ut gymnasiet med betyg jag känner mig nöjd över. Jag har redan betyg i två avslutade kurser jag inte är nöjd med fast det finns inte så mycket att göra åt det nu. Jag får satsa mer i B- och C-kurserna, helt enkelt. Ett år kvar, sen börjar förhoppningsvis mitt nya liv i en ny stad..
Humlor kan inte flyga!
Fem blogginlägg under hela juli och tolv dagar sedan mitt senaste inlägg. Jag vill skriva, har börjat lite smått på flera inlägg men lyckas aldrig avsluta något. Fotograferingen går det inte bättre med. Har en del tråkiga naturbilder men jag orkar inte ens tömma kameran. Äsch, jag har sommarlov och sitter inte vid datorn så mycket, samt att jag jobbar hela dagarna. Jag kanske kan lova att lyckas tömma ur mig något kreativt innan jag åker iväg på söndag, för när jag väl är där jag vill vara så kommer jag undvika datorn så mycket som det går. Nu ska jag kasta mig över "Luftslottet som sprängdes" som jag lovat ska vara färdigläst innan måndag förmiddag - sexhundra sidor kvar!
I took a plane there to feel what she felt
Förlåt att jag inte är så jätteduktig på att uppdatera. Jag vill skriva, jag försöker men orden lossnar inte riktigt.
Utanför hörs klockspelet från Rådhuset, det låter lite sorgligt denna soliga julidag. Stora moln söker sig dock in över staden, lite oroväckande mörka är de också. Runt halsen hänger mitt guldhjärta jag fick när jag fyllde år förra veckan. Precis ett sådant jag önskade mig. Ni vet, det är när en tänker alldeles för mycket under alldeles för lång tid som detaljerna börjar framträda tydligare.
Utanför hörs klockspelet från Rådhuset, det låter lite sorgligt denna soliga julidag. Stora moln söker sig dock in över staden, lite oroväckande mörka är de också. Runt halsen hänger mitt guldhjärta jag fick när jag fyllde år förra veckan. Precis ett sådant jag önskade mig. Ni vet, det är när en tänker alldeles för mycket under alldeles för lång tid som detaljerna börjar framträda tydligare.
My words stumble before I start
Jag är ungefär Såhäääär glad just nu (visa med armarna): Jag kom med i redaktionen för UngNT i höst! Ja, för er som inte bor i Norrköping så är det ungdomsdelen i Norrköpings Tidningar, som är med en gång i veckan. Tidigare har det bl.a. varit notiser från alla gymnasieskolor i stan och även artiklar om diverse saker som t.ex betyg på stadens caféer mm. Jag vet inte riktigt än vad jag ska få skriva eller hur mycket men.. jag ska få skriva! Mina ord ska synas för världen (eller i alla fall Norrköpingsbor och ev. de som läser tidningen på nätet)! Knäpp på nästan åt min svenskalärare som bara gav mig ett VG i svenska a, mjuw.
I won’t let you down this time
Nio dygn, ganska exakt. Ni vet, konstant lycka och det har hela tiden känts lite som en vacker solnedgång i Norrbotten en sen sommarkväll. Och vi hann faktiskt även med att förundras över solens underbara vackerhet om kvällarna några gånger. Jag vet inte riktigt vad jag mer ska skriva? Det har varit helt perfekt, så det är verkligen svårt att inte längta och sakna varje sekund nu när jag är tillbaka till den här tråkiga delen av Sverige. Det här sommarlovet är lite dumt..
(foton av Erik St och mig)
You can't steal my love
Jag befinner mig i Norrbotten nu, för er som missat det. Helgen spenderades på Pite Havsbad där jag badade för första gången i år (i havet!) och solade baksidan av mina ben. Nu är jag dock i en liten by någonstans sådär mitt i Norrbotten där det är ganska mycket mygg och det mest känns som vi sover hela tiden (heh). På onsdag far vi till Arvika - fatta peppen! Dock är Erik lejd och börjar lyssna in sig Nu på akterna. Ingen kommentar på hans lack of festivalskillz....
They can only do harm
Jag har bakat, och jag tror aldrig jag har gjort godare bullar. Receptet kom härifrån. Jag gjorde även en rabarberkaka och en morotskaka, mums! Varför är ju då frågan? Mi padre fyller år imorgon så då kan jag ju försöka vara en duktig dotter och baka åt honom (eftersom jag är usel och inte har köpt något...) Ikväll åker jag till min mormor och blir kvar där till nästa måndag. Sedan är det fullt upp i början av nästa vecka och sedan far jag till urskogarna i Norrbotten några dagar innan jag förflyttar mig till ett annat landskap - Värmland. Nu ska jag proppa iPoden fyll med Arvikamusik!
Idioter, finns det inga kvoter?
Jag är less och uttråkad. Jag funderar på att vara elak och inte ge vissa människor en chans..
What else is there?
Imorgon tar det slut, det andra året i gymnasiet. Ett år som har stressat sönder mig helt, knäckt mig. Jag vet inte hur många gånger jag brutit ihop och börjat gråta på grund av skolan, all stress och höga krav. Jag vill inte ens räkna efter hur många "lediga dagar" jag tagit heller, bara för att jag inte orkat ta mig till skolan. Inte så farligt många men många ändå.
Imorgon får jag mitt första betygspapper från gymnasiet. Jag vet redan nu att det väntar några MVG'n där, vilket känns otroligt skönt, och om jag inte missuppfattat helt har jag än så länge inte G i någon av de kurser vi avslutat. Mitt mål är ju att inte ha ett enda G när jag lämnar gymnasiet och egentligen allra helst en majoritet av MVG'n men.. vi får se hur det blir med den saken. Jag kommer nog bli nöjd men jag vet att det finns några kurser jag absolut kunde ha fått högre i om jag bara presterat lite lite bättre. Det känns surt men jag är väl inte så riktigt så begåvad som jag vill vara.
(Förlåt för mina långa texter om.. mig själv? Jag känner bara ett behov av att skriva av mig litegrann..)
Snart finns det inga tårar kvar
Om drygt ett år är det min tur att med ett stort leende lämna min skoltid bakom mig. Stort steg rakt in i ett nytt liv. Jag har just nu ingen aning om vad jag vill göra då: resa, studera vidare, arbeta, flytta, stanna kvar eller kanske allting? Det är skrämmande det där, att tänka på att mitt liv om ett år och bara några månader förmodligen kommer vara otroligt olikt det liv jag liver nu. Om mindre än en månad fyller jag arton, blir myndig. Antagligen kommer det inte kännas så mycket mera annorlunda då än vad det gör nu, förutom att jag kommer känna mig lite gammal.
Det är nog snart dags att börja fundera på vad som ska komma härnäst i mitt liv, även om framtiden ter sig långt fram och oviss så måste de det ju göras. Det läskigaste är dock att.. kanske välja fel. Göra ett val man föralltid kommer ångra men förhoppningsvis är jag mer klok än att så. Fast.. även den bäste gör misstag?
Det är nog snart dags att börja fundera på vad som ska komma härnäst i mitt liv, även om framtiden ter sig långt fram och oviss så måste de det ju göras. Det läskigaste är dock att.. kanske välja fel. Göra ett val man föralltid kommer ångra men förhoppningsvis är jag mer klok än att så. Fast.. även den bäste gör misstag?
Give me fire!
Woh! Ny design. Jag tycker om den men ja.. den behöver lite förändringar på vissa ställen dock. Ska väl ordnas någon gång när jag orkar. Känns skönt att bli av med den förra i alla fall, den kändes lite väl vinter-deprimerande.
Another vision of the truth
Det där som annars brukar vara en av mina bra egenskaper förstör nog egentligen bara för mig. Fast det beror nog på att jag använder den egenskapen på fel sätt, för okonotrollerat, och tillslut så går det över gränsen och det blir bara något negativt av det hela. Jag sitter här med ett litet ånger i hjärtat för att jag kanske inte kan hålla det jag i princip lovat. Som alltid verkar det vara pengar som förstör allt, eller mer: avsaknaden av pengar. Samt att jag är För snäll och bara vill göra alla lyckliga..
Plug in, baby.
Imorgon släpps biljetterna till Muse konsert i Sverige den tjugofjärde oktober. Jag.. måste.. dit. Dock är jag inte världens rikaste och jag vet inte hur pepp min pappa blir om jag frågar om han kan låna ut lite mer pengar åt mig. Gah.. Plus att det är han som måste köpa biljetten (ifall den ska köpas vid nio) och ja-a, han brukar vara opepp på sådant..
(Dagens lycka: Cat5 finns på spotify!)
Shine on you crazy diamond
Borde jag försöka sammanfatta min senaste vecka? Något i stil med att jag umgåtts med Sveriges sötaste norrbottning som är en ganska lejd typ egentligen men som får mig att skratta tills jag får kramp. Samt att samma norrbottning har de finaste ögonen jag nånsin skådat, kan lösa en rubiks kub på mindre än fem minuter, jonglerar och låter mig pussa på honom hur mycket jag vill. Kan man hitta någon mer perfekt? Actually, I don't think so..
Såklart känns det tomt och lite isande i bröstet. Det går egentligen inte ens förklara för de som inte känns mig men jag är där jag vill vara om bara en månad igen så jag överlever. En månad är ingenting i jämförelse med det jag upplevt förut.
Såklart känns det tomt och lite isande i bröstet. Det går egentligen inte ens förklara för de som inte känns mig men jag är där jag vill vara om bara en månad igen så jag överlever. En månad är ingenting i jämförelse med det jag upplevt förut.
Längtan, alltid denna längtan..
Om mindre än tjugotvå timmar är jag kanske lite av världens lyckligaste men vägen dit är lång. Cirka femton timmar på ett tåg och jag mår mer illa än jag gjort på flera år och har inte ätit ordentligt sedan i söndags. Dock hoppas jag på att åksjuketabletterna ska hjälpa lite och att jag ändå kommer sova mesta av tiden. Det här är fasligt typiskt...
Hur som helst så vet jag inte hur mycket jag kommer skriva här (eller sitta vid en dator överhuvudtaget), antagligen inte mycket alls. Jag kommer hem på måndag morgon men jag finns ju alltid på mobilen om det nu är någon som saknar mig alldeles för mycket.
Hur som helst så vet jag inte hur mycket jag kommer skriva här (eller sitta vid en dator överhuvudtaget), antagligen inte mycket alls. Jag kommer hem på måndag morgon men jag finns ju alltid på mobilen om det nu är någon som saknar mig alldeles för mycket.
Fyll mig med luft igen, gör mig synlig (tankar fryser fast)
Söndersliten hjärna med trasiga tankar som förstör.
Nu ska jag äta hallonsorbe, plugga tyska inför provet på måndag, samt peppa lite inför min dag i Berlin imorgon. Det ska bli skönt, även om jag kanske behöver plugga men.. det ordnar sig nog. Ska verkligen försöka att fotografera massa massa, min kamera behöver motion. Om fyra dagar sitter jag tåget mot.. lyckan. En spänd känsla i magen börjar växa fram och jag vill bara börja packa nu nu nu!
sommarbild från 2008
Nu ska jag äta hallonsorbe, plugga tyska inför provet på måndag, samt peppa lite inför min dag i Berlin imorgon. Det ska bli skönt, även om jag kanske behöver plugga men.. det ordnar sig nog. Ska verkligen försöka att fotografera massa massa, min kamera behöver motion. Om fyra dagar sitter jag tåget mot.. lyckan. En spänd känsla i magen börjar växa fram och jag vill bara börja packa nu nu nu!
sommarbild från 2008
You might need me more than you think you will
Jag har inte så mycket inspiration till något just nu. Ingen fotografering, inget skrivande. Jag pumpar mig tom på mina sista energi just nu och allt jag längtar till är en vecka framåt från nu. (Längtan, alltid denna längtan.) Idag ska det första provet (betygsavgörande) avklaras av de totalt sex de närmaste två veckorna (varav de ligger under en period på bara åtta skoldagar). Jag vet inte om jag kommer nå mitt önskade betyg, men jag hoppas verkligen. Det kan kanske behövas..
