Lite förändring, såhär på vårkanten


Har ganska länge funderat på vad i himlans jag ska hitta på med min långa hårman, som mest har suttit i en fläta senaste månaderna. I lördags behövde jag inte fundera längre då jag fick chansen att vara hårmodell! Fick med andra ord en ny frisyr och lite (ganska mycket) ny färg för noll kronor av några av de bättre frisörerna i Sverige. Så himla spännande grej och jag fick en sådan frisyr jag ändå hade funderat på att klippa! Nu ska jag bara vänja med vid de rosa partierna som inte känns särskilt jag, men som jag tydligen ska passa i, och lära mig vad en gör med kort hår när det är smutsigt och en inte kan dra ihop det i en fläta.

Aurora borealis

 
Så ikväll var kvällen då det skedde. Söndagen den sjuttonde mars tjugonhundratretton fick jag uppleva mitt allra första norrsken! Och enligt infödda källor (det vill säga min rumskompis Åsa) var det väldigt starkt och fint! Vi stod uppe på en kulle några minuter hemifrån, beundrade de kosmiska krafterna och såg både en figur i strimmorna samt en rymdval i molnen dit all norrsken färdades. Vår teori är att den var här och laddade sig med solenergi innan den fortsatte sin resa genom universum.
 
(Ursäkta de rätt dåliga bilderna. Min kamera klarar inte iso-pressning särskilt väl och mitt stativ har visst försvunnit i flytten.)

With hope of finding more

 
Nu är jag inne på min fjärde vecka som dietiststudent och hela konceptet känns helt och fullt rätt för mig (även om vi just nu läser tolv högskolepoäng med kemi och jag vaknar mitt i natten med kemisk terminiologi snurrandes i hjärnan). Annars är det mest en liten längtan efter vår som börjar gro i mig, men den tiden på året kommer ju också i sinom tid.

Lager på lager på lager

 
Två bilder från min nästsista dag på tjugohundratolv. Tog tåget österut (från Norrköping) till Askersund där en Camilla och en Björn fanns. Här ovan var vi på besök vid vårt framtida hem - Stjernsunds slott. Och eftersom slottsgården ju egentligen är våran tog vi oss friheten att göra årets första (och sista) snöhen - Renhen (jo, vi är fiffiga och roliga på det sättet).
 
 
Såhär såg utsikten från mitt nya kök ut, morgonen efter min första natt i lägenheten. (Bilder kommer så snart vi fått upp saker på väggarna och så!) Fantastiskt med d-vitamin men så kallt att en ändå bara klarade kvarteret runt i kylan innan en förfrös näsan. Under där ser ni mig på jättenära håll, med minimala pupiller.
 
 
Här står jag i nya köket och ser klämkäck ut, rörandes i en gryta för att jag ska bli lokal-kändis (i Småland, haha) och då behövdes en sådan här bild. Rätt spännande där, vad lite kontakter plus fiffigt efternamn kan göra. 

En såndär sammanfattning, antar jag

Rätt spontant känner jag att 2012 var ett himla bra år för mig. Jag utvecklades något otroligt som person och har blivit en bättre och självsäkrare version av mig själv. Ingenting som skedde de trehundrasextiosex dagarna kan jag säga att jag ångrar, och ingenting som inte hände känner jag att jag missade.
 
Sex månader av mitt år spenderades i en villa på tyska landsbygden. Att åka i väg som au pair är en av de bästa sakerna jag gjort, även om det emellanåt var rätt mycket hemlängtan och att jag inte gjorde mycket alls med min tid. Sedan mellanlanda jag i Stockholm under ungefär sex veckor, hos världens bästa Camilla, där jobb på Gröna Lund stod på repertoaren. Efter det blev det september och en ny stad. Dela lägenhet med Ronja, börja en engelskakurs på Umeå universitetet och börja lära känna en hel drös med nya människor. Resten av året bestod av skola, lära känna fina Umeå, hitta nya vänner, lite lagom med fest, extrajobb och lite dramatik. Sen pangbom så for jag ner till Norrköping (och Småland) för jullov och årets sista dag spenderade jag med två helt fantastiska personer i ett hus vid Vätterns norra strand.
 
Nu är det 2013 och om femton dagar börjar jag vägen till det som är min framtid. De närmaste tre åren ska jag studera kostvetenskap, fysiologi och dietik och sen är jag (förhoppningsvis) klar dietist! Så nervös men glad inför detta!
 
Annars håller jag tummarna för att 2013 ska bli ett bra år med lagom mycket dramatik och inte jättemycket kaos och att jag ska få (och ge) precis så mycket kärlek jag förtjänar - det vill säga otroligt mycket.

They got nothing left on which you depend

Det här med att blogga är visst inte min starka sida numera. Tänker skylla på att jag nästan aldrig använder min kamera längre. För hur kul är det att läsa en blogg med endast konstiga texter och inga roliga bilder att kika på (som gör att en kan låtsas om att en läste det personen skrev)? Nä men precis, tänkte väl det, inte alls kul.
 
Här har ni i alla fall en tjuvkik på det som komma skall i boendeväg för mig. Ännu ett originalkök (i vitt denna gång) med gigantisk matplatsdel och totalt åttioen kvadratmeter som jag och två andra tjejer ska sprida ut oss på. Jag blir fortfarande kvar i Umeå och om två dagar får jag reda på om jag i januari ska påbörja tre år på ett program som leder till, vad jag tror är, mitt drömyrke.
 
Egentligen har jag ju faktiskt lite på gång för den här bloggen, texter mest. Är det något ni är intresserade av att läsa?
 
 
 

Lite såhär bor jag nuförtiden

 
Nu har jag bott i denna lilla fina trea i tjugofyra dagar, och jag trivs så bra att jag blir ledsen när jag tänker på att vi ska flytta ut om drygt fyra månader (men det är en sak att sörja senare). Vi saknar fortfarande ett fint soffbord och ett sideboard/tv-bänk men det är sådant som får komma med tiden. Eftersom vi hyr andrahand vill vi inte slänga upp våra stringhyllor heller, så de får vänta snällt i förrådet till nästa hem (förhoppningsvis).
 
Annars trivs jag himla bra i Umeå än så länge. Lagom stor stad för mig och folk är trevliga och pratar fint! Läser för tillfället en trettiopoängskurs i engelska på universitetet. Ganska stor omställning från att inte sett skolböcker (mer än en gång i veckan nu senaste halvåret) till att gå i skolan i princip varje dag och behöva ha självstudier i minst fyra timmar per dag. Dock är allt himla kul, och jag har lärt känna några i klassen, så det är ju okej ändå.
 
Hur är det med alla er därute förresten? Vilka är ens ni tappra själar som kikar in hit, även om jag är frånvarande? Tell me!

Sextiofyra kvadratmeter

 
Efter en vår av idogt sökande av lägenheter i Umeå via blocket och bostadsförmedlingar så dök det en dag upp en blocketannons med en halvtaskig mobilbild på ett mintgrönt kök, med femtiotalsluckor. Mitt hjärta rusade iväg och i halv panik skrev jag ihop en presentation av mig själv och min framtida kombo, där jag total-swoonade för detta kök. Två dagar senare får jag ett samtal av henne som skulle hyra ut lägenheten, och ännu två dagar senare öppnar jag ett mejl där hon erbjuder att lägenheten är vår fram till sista januari - om vi vill.
 
Så i helgen flyttade jag in mina arton kartonger med kläder, skor, böcker och porslin och det mesta av mina möbler och nästa helg kommer min (numera före detta) brevvän från Boden ner med sina saker och möbler till denna lilla pärla. Sedan sker min riktiga inflyttning den första september, då jag packar ihop mig från Camillas etta i Stockholms-förorten och börjar skolan i den stad jag velat studera i sen början av gymnasiet.
 
Och ja, kära ni som fortfarande hänger kvar och läser i denna utdöende blogg: fler foton kommer när vi kommit iordning lite mer ordentligt. Lovar.

I believe we can fly, trough the hole in the sky

Idag är det exakt fjorton dagar kvar tills jag sitter på tåget tillbaka hem till Sverige - för gott. Känns så himla underligt hur snabbt det senaste halvåret passerat. Som i en fingerknäppning, nästan.
 
Börjar inse hur otroligt bortskämd jag varit med solupp- och nedgångar samt en hel drös med andra vyer, senaste sex månaderna. Häromkvällen kunde jag direkt från min säng se ut över hagen där korna håller till; två kalvar sprang runt och lekte i ett sådant där perfekt sommarkvällsljus. Eller så kan jag bara promenera en kilometer uppför kullen och se ut över en dal omgiven av ett fint kuperat landskap, stå på balkongen mitt i natten och se hur en åskstorm härjar några mil bort eller vakna klockan fem till detta nedanför. Ja, jag kommer verkligen sakna detta ställe.
 

Några mil ur kurs och en viss tid efter samtiden


Egentligen försökte jag göra klart nästa del i detta lilla projekt, samtidigt som jag drabbades av världens lust att öppna upp mitt hjärta för lite raka sanningsord. Fast i slutändan så lämnade inga vettiga ord mig alls ikväll, så jag tänkte att ett foto som jag fotograferade för sådär tretton månader sedan (men som legat oredigerad till igår) kunde få visas upp.

På fredag åker jag till Sverige några dagar, för lillasysters student och mys med några av de där jag inte fattar att jag klarar av att vara drygt hundra mil ifrån. Har den lilla hemlängtan igen så detta kommer lägligt.

Något som gömmer sig i djupen

Jag vet inte ens vart jag ska börja. Det här med att skriva (eller fotografera) funkar inte alls för mig just nu. Inte ens när jag får en väldigt bra anledning till att hitta på något här (fast jag jobbar på den där bra anledningen - lovar). Men jag vill vill vill kunna. Vill ha ork till att redigera foton från när jag var i Berlin (för sådär sex veckor sedan), eller berätta lite om hur mycket jag tycker om Norrbotten. Eller bara berätta om hur fint det är att vara aupair åt två söta tysk-svenska tjejer. Men det går inte riktigt.

Hur som helst, i morse vaknade jag kvart över sex och såg hur ett litet ljus låg fint över väggen. Rullade i princip ur sängen och stapplade fram till fönstret och möttes av synen nedan. Lite sådär halvsovande lyckades jag i alla fall ta ett någorlunda foto. Sen gick jag och la mig igen och somnade om.


Och här har ni det färskaste fotot som postats på mig på säkert ett halvår - tagit så sent som för fem timmar sedan. Tänkte att ni kanske ville veta hur personen bakom alla ord och dessa foton ser ut? Om inte så har ni i vilket fall här en rödhårig och (som alltid nuförtiden) osminkad Louise!


Jag lever faktiskt, men har bara lite svårt att sätta ord på tillvaron

Just nu är jag tillbaka i Norrköping, för drygt en veckas tid! Har spenderat helgen i Stockholm med superfantastiska människor, konsert, filmmys och promenad (och ett högskoleprov). Vill mest försöka hinna träffa alla mina vänner i den här staden innan jag åker vidare upp till Boden nästa tisdag för att träffa mitt saknade norrbottenshjärta, som jag inte träffat sen i september.

Har senaste månaden haft en helt otrolig hemlängtan; saknaden efter min familj och alla vänner, så det känns bra att sitta i pappas lägenhet fyra våningar upp med utsikt över Nya torget. När jag far tillbaka fredagen den trettonde så är det ungefär tre månader till, innan jag flyttar ifrån min fina tysklandsfamilj på heltid. Känns konstigt. Men inte något jag ska tänka på nu, kanske.

Lite foton från vår lördag. Skulle jag välja, skulle jag kunna spendera varje lördag med detta gäng (och några till); mest göra ingenting och må bra av att vara med sådana en tycker om. (Hej vem skänker mig några miljoner så jag kan köpa en bostad i Stockholm så jag får vara med min mini-familj varje dag?)


Lite av det som nyligen flyttat in i min garderob


Dessa tre skönheter (utseendemässig och ha-på-sig-mässigt) är numera i min ägo. Den mörkturkosa hittade jag i denna etsyshop och kände att den var ganska exakt vad jag letat efter i vardagsklännings-väg. Och då fick den gröna med vit krage liksom hänga på. Den svartvitrandiga, som jag stod i femtio minuter i kö för att testa, är från Primark.

(Och detta med att ta foton på själv är jag varken särskilt bra eller van vid.)

Imorgon tar jag tåget till Berlin för att träffa Camilla och Björn! Där blir det förhoppningsvis veganmat i mängder, drinkar och kanske någon flohmarkt. Kan knappt förstå att det är hela två år sedan jag senast besökt staden!

Den femtioandra dagen

Jag är inte särskilt bra på det där med att vara aktiv med att uppdatera. Inte för att det inte händer något, egentligen. Förra helgen var min fina Kerstin på besök och även om det indirekt resulterade i en stulen plånbok (hejdå körkort, kontokort, fina foton och drygt €100) så var det fantastiskt att få kramas och somna med henne några dagar. Min kvällskurs har även kommit igång och häromdagen bestämde sig pappa Werner för att han nu bara ska prata tyska med mig - så jag lär mig snabbare. Bra tanke, men jobbigt då jag verkligen inte kan hitta rätt ord och faktiskt prata mer tyska än några få meningar.

Men vad säger ni om lite boktips, ännu ett "det här har jag ätit-inlägg" och några tips på bloggar jag tycker extra mycket om, inom en snar framtid? (Inom en snar framtid i min bloggvärld = inom ett par-tre veckor). Sen har jag en tanke om att kanske blogga mer recept. Vill mest inspirera till att äta mer vegetariskt, så kanske duger mina  foton med beskrivningar nog bra? 



Sometimes I'm a blue whale


Den här fantastiska saken gör numera mitt rum lite hemtrevligare och mer i min smak! Syns kanske inte så tydligt på fotot men grundfärgen är i en av mina favoritfärger - mint/pastellgrön! Sen hur jag ska lyckas få med den hem till Sverige är en helt annan femma.

I övrigt är jag nyfiken på vilka ni är som tittar in här när jag uppdaterar (eller bara lite spontan och sporadiskt).
Berätta - vad heter du, vart bort du, vad tycker du om eller bara första grej som dyker upp!

Sju saker om mig

ett. Jag älskar naturdokumentärer och främst de från BBC. Oftast så är det helt fantastiskt foto i kombination med att man lär sig en himla massa nytt.

två. Skulle jag få väja tre band i hela världen att få uppleva en livekonsert med skulle detta vara 1. Pink Floyd 2. The Beatles 3. The Knife. De första två är ju rätt körda (även om jag fick uppleva detta förra våren) så hoppas på the Knife, någon gång om inte alltför lång tid.

tre. Jag är kanske sämst på att se på film. Mitt tålamod sträcker sig inte långt (såvida det inte finns något ätbart som håller mig delvis sysselsatt) och ser jag film sent slutar det i nio fall av tio att jag somnar. Men jag börjar bli lite bättre.

fyra. Ibland misstas jag för att vara lillasystern, av mig och min artonåriga syster. Känns oftats lite lagom kul men brukar skylla detta på att hon är ungefär fem centimeter längre än mig.

fem. Rätt ofta bubblar mitt huvud över av pyssel- och skaparidéer men jag är inte särskilt bra på att förverkliga dem.

sex. Mina textidéer kommer till sjuttiofem procent till mig när jag promenerar och åker tåg/buss/spårvagn.

sju. Ett av mina drömjobb var (är kanske fortfarande) att bli lokförare. Men jag har även velat bli polis, högstadielärare, författare, kock, bagare, konditor, marinbiolog, socinom, barnmorska och psykolog. Jag vet fortfarande inte till hundra procent vad jag vill men har ett litet hum om vad jag nog vill syssla med, så till hösten är det nog skolbänken som gäller för mig!

Im Obernfeld 25

Det har hunnit bli ett nytt år och jag har flyttat nästan hundra mil söderut - till Tyskland och Rinteln! Dagarna efter nyår bestod av att packa ner trettiotre kvadrat av kläder, porslin och en miljon småprylar i tjugofem kartonger och flytta dessa, tillsammans med mina möbler, upp på vinden hos min faster. Sen packade jag klart min största väska, fick skjuts åtta mil norrut till flygplatsen och efter åttio minuter i luften landade jag i ett nytt land. Hittills har jag hunnit åka jäkligt snabbt på ett regnigt auto-bahn, pratat politik med min värd-pappa, blivit kramat väldigt ofta, sett lite av Rinteln, fått ett rum som är Gigantisk (med världens utsikt) i ett Superstort hus, pusslat och byggt ett spindelnät. Miranda och Nellie är superfina och jag tror att jag kommer få det så himla bra här. Foton kommer!


Annars så gick det väl sisådär med förra året lista. Sjutton av fyrtiotvå, ack ack. Håller på med årets lista, så inom några dagar ska den nog vara klar. Ska nog försöka att inte satsa lika stort i år.

Det var mig ett himla tjat




Hej alla fina.
Jag fortsätter mina försök att tömma min garderob och dessa ovan finns nu på tradera (går ut på fredag). 60-tals klänningen är i bästa gröna färgen och fjällräven anoraken är i superskicket. Och, påminner ännu en gång om detta <-- !

Sista fredagen i september


Sista fredagen i september klippte jag till den där tjocka helluggen jag så länge längtat efter. Nu, nästan elva veckor senare tyckte jag visst att det var dags att blogga om det. Nu blir det till att spara ut på längden och fortsätta med det röda, sen när jag tröttnat på det långa vill jag nog kapa av allt och bleka det superblont (igen).

Annars då? Har börjat packa lite smått inför flytten från lägenheten med ljusa trägolv och gråa väggar, och jobbar mina sista dagar här i Sverige. Och så försöker jag träffa alla mina hjärtan och säga hejdå-nu-syns-vi-inte-på-ett-tag-igen. Jag längtar även om jag knappt vet vart jag ska ta vägen av nervositet.

Och varsågoda för ett Riktigt blogginlägg, för en gångs skull!

Hej en påminnelse och sådär



Det här fyllts på med MASSOR av saker här. Och passa på att knipa några av Camillas fina saker innan någon annan gör det! Annars kan ni hitta den gula sjömansklänningen ovan här. Auktionen avslutas måndagen den nittonde, och kommer påminna innan det! Nu ska jag fortsätta rensa i mina garderober, sålde för 400kr idag på en loppis.

Tidigare inlägg
startsidan  

RSS 2.0