Två bilder från min nästsista dag på tjugohundratolv. Tog tåget österut (från Norrköping) till Askersund där en Camilla och en Björn fanns. Här ovan var vi på besök vid vårt framtida hem - Stjernsunds slott. Och eftersom slottsgården ju egentligen är våran tog vi oss friheten att göra årets första (och sista) snöhen - Renhen (jo, vi är fiffiga och roliga på det sättet).

 

 

Såhär såg utsikten från mitt nya kök ut, morgonen efter min första natt i lägenheten. (Bilder kommer så snart vi fått upp saker på väggarna och så!) Fantastiskt med d-vitamin men så kallt att en ändå bara klarade kvarteret runt i kylan innan en förfrös näsan. Under där ser ni mig på jättenära håll, med minimala pupiller.

 

 

Här står jag i nya köket och ser klämkäck ut, rörandes i en gryta för att jag ska bli lokal-kändis (i Småland, haha) och då behövdes en sådan här bild. Rätt spännande där, vad lite kontakter plus fiffigt efternamn kan göra. 

Snygging! Och fina vinterbilder, även om jag fryser lite av att titta på dem bara... Lokalkändis? Det låter spännande? Sund - dietist - matlagning? Något sånt?

underbara bilder som alltid :) snö är så fint ibland asså! :)

sv: Med Norge ja, ja tänker ifall jag ska det eller inte.. så svårt att bestämma mig!

Fin <3

Vilken fin blogg! Det kom som en plötslig känsla av längtan till vintern när jag såg de första bilderna. Konstigt nu när det äntligen har blivit sommar här nere i Malmö. Jag tycker verkligen om böckerna i bakgrunden. Jag blir som alltid glad av böcker. Kram!

Svar:jag tror säkert att Umeåvintrar är bra. Åh Umeå, jag har precis funnit mig en kärlek som bor i Umeå nu så jag blir glad när jag hör Umeå. Nej nej, böcker kan man aldrig få för mycket av. Behåll den!