Tio minuter kvar. Förväntan och längtan som legat och grott i kroppen under flera månader ska snart äntligen nå sitt mål. Andas, det är viktigt att andas. Det har varit svårt att hålla förväntningarna realistiska för det här känns verkligen som livets största stund. Hela senaste veckan har varit ett töcken och tankarna har varit fokuserade på den här dagen, det här klockslaget. Åtta minuter. Det är väldigt varmt och kroppen är en aning ihoppressad från trycket av tusentals andra personer, men det är inte obehagligt utan ökar bara känslan av gemenskap. Alla har vi samma mål, önskningar och längtan. Fem minuter. "Är jag verkligen Här nu?" Tanken flyger igenom huvudet. Herregud, det är svårt att förstå det. Fyra minuter. Trycket på kroppen ökar lite och plötsligt har handen fått sällskap av en annan hand. Ett stort lycklig leende mot handens ägare och ett litet tryck med handen. En minut. Andas, det är viktigt att andas. Musiken tystnar, likaså publiken och allt ljus i lokalen dämpas. På scenen är det först ett litet ljus som växer sig större i takt med musiken, som blir högre och högre för att tillslut slå sig lös - tillsammans med längtan och förväntan om livets bästa kväll. Om några timmar kommer nog det där med att "nu kan jag dö lycklig" stämma.


Jag vill gå på konsert! Det är en månad kvar till Coldplay nu, det river av längtan i hela kroppen. Fast mest längtar jag efter en mysig inomhuskonsert - stor eller liten. Det är en helt annan känsla inomhus, mer intimt även om det kanske är tiotusentals människor. Förvisso har utomhuskonserter också sin charm men det är så många fler faktorer som måste stämma. Jag lyssnar på Keane och längtar tillbaka till deras senaste spelning på Annexet. Det om något var lycka och en rakt igenom vacker och perfekt konsert.

Förlåt att jag inte är så jätteduktig på att uppdatera. Jag vill skriva, jag försöker men orden lossnar inte riktigt.

Utanför hörs klockspelet från Rådhuset, det låter lite sorgligt denna soliga julidag. Stora moln söker sig dock in över staden, lite oroväckande mörka är de också. Runt halsen hänger mitt guldhjärta jag fick när jag fyllde år förra veckan. Precis ett sådant jag önskade mig. Ni vet, det är när en tänker alldeles för mycket under alldeles för lång tid som detaljerna börjar framträda tydligare.

1. Sittplatsbiljett till U2 på Ullevi, Göteborg. Fredag 31 juli.
Pris: 750kr.
Sektion N1, rad 35.

Om så önskas ingår mitt sällskap, bilplats till Göteborg (om du bor I Norrköping, på vägen till Göteborg härifrån eller kan ta dig hit) samt övernattning. Även bilplats hem ingår om det önskas. Annars så finns det möjlighet till att köpa två biljetter på platserna bredvid varandra.
SÅLD!

2. Ståplats/1:a våning oreserverad sittplats till Coldplay på Wembley, London. Fredag 18 september.
Pris: 650kr

Om så önskas ingår mitt sällskap till konserten och annan eventuell London-vistelse. Ryanair har billiga flygpriser (55kr) t/rtr till London just nu. Jag hade tänkt flyga till London den sjuttonde september och flyga hem på måndagen den tjugoförsta, ifall det kan vara intressant att veta.

SÅLD!

Jag är ungefär Såhäääär glad just nu (visa med armarna): Jag kom med i redaktionen för UngNT i höst! Ja, för er som inte bor i Norrköping så är det ungdomsdelen i Norrköpings Tidningar, som är med en gång i veckan. Tidigare har det bl.a. varit notiser från alla gymnasieskolor i stan och även artiklar om diverse saker som t.ex betyg på stadens caféer mm. Jag vet inte riktigt än vad jag ska få skriva eller hur mycket men.. jag ska få skriva! Mina ord ska synas för världen (eller i alla fall Norrköpingsbor och ev. de som läser tidningen på nätet)! Knäpp på nästan åt min svenskalärare som bara gav mig ett VG i svenska a, mjuw.