Lite förändring, såhär på vårkanten


Har ganska länge funderat på vad i himlans jag ska hitta på med min långa hårman, som mest har suttit i en fläta senaste månaderna. I lördags behövde jag inte fundera längre då jag fick chansen att vara hårmodell! Fick med andra ord en ny frisyr och lite (ganska mycket) ny färg för noll kronor av några av de bättre frisörerna i Sverige. Så himla spännande grej och jag fick en sådan frisyr jag ändå hade funderat på att klippa! Nu ska jag bara vänja med vid de rosa partierna som inte känns särskilt jag, men som jag tydligen ska passa i, och lära mig vad en gör med kort hår när det är smutsigt och en inte kan dra ihop det i en fläta.

Aurora borealis

 
Så ikväll var kvällen då det skedde. Söndagen den sjuttonde mars tjugonhundratretton fick jag uppleva mitt allra första norrsken! Och enligt infödda källor (det vill säga min rumskompis Åsa) var det väldigt starkt och fint! Vi stod uppe på en kulle några minuter hemifrån, beundrade de kosmiska krafterna och såg både en figur i strimmorna samt en rymdval i molnen dit all norrsken färdades. Vår teori är att den var här och laddade sig med solenergi innan den fortsatte sin resa genom universum.
 
(Ursäkta de rätt dåliga bilderna. Min kamera klarar inte iso-pressning särskilt väl och mitt stativ har visst försvunnit i flytten.)

With hope of finding more

 
Nu är jag inne på min fjärde vecka som dietiststudent och hela konceptet känns helt och fullt rätt för mig (även om vi just nu läser tolv högskolepoäng med kemi och jag vaknar mitt i natten med kemisk terminiologi snurrandes i hjärnan). Annars är det mest en liten längtan efter vår som börjar gro i mig, men den tiden på året kommer ju också i sinom tid.

Lager på lager på lager

 
Två bilder från min nästsista dag på tjugohundratolv. Tog tåget österut (från Norrköping) till Askersund där en Camilla och en Björn fanns. Här ovan var vi på besök vid vårt framtida hem - Stjernsunds slott. Och eftersom slottsgården ju egentligen är våran tog vi oss friheten att göra årets första (och sista) snöhen - Renhen (jo, vi är fiffiga och roliga på det sättet).
 
 
Såhär såg utsikten från mitt nya kök ut, morgonen efter min första natt i lägenheten. (Bilder kommer så snart vi fått upp saker på väggarna och så!) Fantastiskt med d-vitamin men så kallt att en ändå bara klarade kvarteret runt i kylan innan en förfrös näsan. Under där ser ni mig på jättenära håll, med minimala pupiller.
 
 
Här står jag i nya köket och ser klämkäck ut, rörandes i en gryta för att jag ska bli lokal-kändis (i Småland, haha) och då behövdes en sådan här bild. Rätt spännande där, vad lite kontakter plus fiffigt efternamn kan göra. 

En såndär sammanfattning, antar jag

Rätt spontant känner jag att 2012 var ett himla bra år för mig. Jag utvecklades något otroligt som person och har blivit en bättre och självsäkrare version av mig själv. Ingenting som skedde de trehundrasextiosex dagarna kan jag säga att jag ångrar, och ingenting som inte hände känner jag att jag missade.
 
Sex månader av mitt år spenderades i en villa på tyska landsbygden. Att åka i väg som au pair är en av de bästa sakerna jag gjort, även om det emellanåt var rätt mycket hemlängtan och att jag inte gjorde mycket alls med min tid. Sedan mellanlanda jag i Stockholm under ungefär sex veckor, hos världens bästa Camilla, där jobb på Gröna Lund stod på repertoaren. Efter det blev det september och en ny stad. Dela lägenhet med Ronja, börja en engelskakurs på Umeå universitetet och börja lära känna en hel drös med nya människor. Resten av året bestod av skola, lära känna fina Umeå, hitta nya vänner, lite lagom med fest, extrajobb och lite dramatik. Sen pangbom så for jag ner till Norrköping (och Småland) för jullov och årets sista dag spenderade jag med två helt fantastiska personer i ett hus vid Vätterns norra strand.
 
Nu är det 2013 och om femton dagar börjar jag vägen till det som är min framtid. De närmaste tre åren ska jag studera kostvetenskap, fysiologi och dietik och sen är jag (förhoppningsvis) klar dietist! Så nervös men glad inför detta!
 
Annars håller jag tummarna för att 2013 ska bli ett bra år med lagom mycket dramatik och inte jättemycket kaos och att jag ska få (och ge) precis så mycket kärlek jag förtjänar - det vill säga otroligt mycket.

They got nothing left on which you depend

Det här med att blogga är visst inte min starka sida numera. Tänker skylla på att jag nästan aldrig använder min kamera längre. För hur kul är det att läsa en blogg med endast konstiga texter och inga roliga bilder att kika på (som gör att en kan låtsas om att en läste det personen skrev)? Nä men precis, tänkte väl det, inte alls kul.
 
Här har ni i alla fall en tjuvkik på det som komma skall i boendeväg för mig. Ännu ett originalkök (i vitt denna gång) med gigantisk matplatsdel och totalt åttioen kvadratmeter som jag och två andra tjejer ska sprida ut oss på. Jag blir fortfarande kvar i Umeå och om två dagar får jag reda på om jag i januari ska påbörja tre år på ett program som leder till, vad jag tror är, mitt drömyrke.
 
Egentligen har jag ju faktiskt lite på gång för den här bloggen, texter mest. Är det något ni är intresserade av att läsa?
 
 
 

Lite såhär bor jag nuförtiden

 
Nu har jag bott i denna lilla fina trea i tjugofyra dagar, och jag trivs så bra att jag blir ledsen när jag tänker på att vi ska flytta ut om drygt fyra månader (men det är en sak att sörja senare). Vi saknar fortfarande ett fint soffbord och ett sideboard/tv-bänk men det är sådant som får komma med tiden. Eftersom vi hyr andrahand vill vi inte slänga upp våra stringhyllor heller, så de får vänta snällt i förrådet till nästa hem (förhoppningsvis).
 
Annars trivs jag himla bra i Umeå än så länge. Lagom stor stad för mig och folk är trevliga och pratar fint! Läser för tillfället en trettiopoängskurs i engelska på universitetet. Ganska stor omställning från att inte sett skolböcker (mer än en gång i veckan nu senaste halvåret) till att gå i skolan i princip varje dag och behöva ha självstudier i minst fyra timmar per dag. Dock är allt himla kul, och jag har lärt känna några i klassen, så det är ju okej ändå.
 
Hur är det med alla er därute förresten? Vilka är ens ni tappra själar som kikar in hit, även om jag är frånvarande? Tell me!

In the dark, she loves to dance in the dark

Någon gång i våras, precis när det annonserats att Lady Gaga skulle göra en extrakonsert i Stockholm, insåg jag att: men hallå, det här vill jag ju se. Som tur har jag världens bästa Camilla och tillsammans lyckades vi få två ståplatsbiljetter till denna konsert.
 
Efter månader av små-peppande eskalerade det igår när vi rotade runt i garderoben efter det mest fabulösa vi kunde hitta. Det slutade med att vi matchade i playsuits, galna strumpbyxeben och platåer. Genom regnet äntrade vi Globen och ner på golvet. Sedan följde ett halvdåligt The Darkness, som endaste lyckades peppa publiken när de nämnde huvudakten. Sen, klockan halv nio, brakade en av de mest fantastiska shower igång. Jag hade vissa förväntningar men denna unga kvinna tog mig helt med storm. Att kunna bjuda på en sådan show men ändå hålla det så personligt och relativt intimt - med en publik på 16.000, det är det inte många som kan. Med andra ord är denna tjej värdv varenda sekund av fame hon får.









Sextiofyra kvadratmeter

 
Efter en vår av idogt sökande av lägenheter i Umeå via blocket och bostadsförmedlingar så dök det en dag upp en blocketannons med en halvtaskig mobilbild på ett mintgrönt kök, med femtiotalsluckor. Mitt hjärta rusade iväg och i halv panik skrev jag ihop en presentation av mig själv och min framtida kombo, där jag total-swoonade för detta kök. Två dagar senare får jag ett samtal av henne som skulle hyra ut lägenheten, och ännu två dagar senare öppnar jag ett mejl där hon erbjuder att lägenheten är vår fram till sista januari - om vi vill.
 
Så i helgen flyttade jag in mina arton kartonger med kläder, skor, böcker och porslin och det mesta av mina möbler och nästa helg kommer min (numera före detta) brevvän från Boden ner med sina saker och möbler till denna lilla pärla. Sedan sker min riktiga inflyttning den första september, då jag packar ihop mig från Camillas etta i Stockholms-förorten och börjar skolan i den stad jag velat studera i sen början av gymnasiet.
 
Och ja, kära ni som fortfarande hänger kvar och läser i denna utdöende blogg: fler foton kommer när vi kommit iordning lite mer ordentligt. Lovar.

Urplock från instagram maj - juli

 
1. Solnedgång. 2. Arkitektur i Frankfurt. 3. Syrenblommning i maj. 4. Fanfarlo på Bitterzoet. 5. Amsterdam. 6. Vy över innergård. 7. Fin bil. 8. Pelikaner på Artist Zoo. 9. Die Kirche in Exten. 10. Morgonflyg över Tyskland. 11. Skogsrörelser från tåget. 12. Ängslomster. 13. En Louise. 14. Barn i silluett. 15. Regnbåge. 16. Mini origami-trana. 17. Födelsedagsfrukost med Alice. 18. Födelsedags-desserttallrik.
 
Heter Andvarii på instagram, om ni vill kika efter lite mer.

I believe we can fly, trough the hole in the sky

Idag är det exakt fjorton dagar kvar tills jag sitter på tåget tillbaka hem till Sverige - för gott. Känns så himla underligt hur snabbt det senaste halvåret passerat. Som i en fingerknäppning, nästan.
 
Börjar inse hur otroligt bortskämd jag varit med solupp- och nedgångar samt en hel drös med andra vyer, senaste sex månaderna. Häromkvällen kunde jag direkt från min säng se ut över hagen där korna håller till; två kalvar sprang runt och lekte i ett sådant där perfekt sommarkvällsljus. Eller så kan jag bara promenera en kilometer uppför kullen och se ut över en dal omgiven av ett fint kuperat landskap, stå på balkongen mitt i natten och se hur en åskstorm härjar några mil bort eller vakna klockan fem till detta nedanför. Ja, jag kommer verkligen sakna detta ställe.
 

Några mil ur kurs och en viss tid efter samtiden


Egentligen försökte jag göra klart nästa del i detta lilla projekt, samtidigt som jag drabbades av världens lust att öppna upp mitt hjärta för lite raka sanningsord. Fast i slutändan så lämnade inga vettiga ord mig alls ikväll, så jag tänkte att ett foto som jag fotograferade för sådär tretton månader sedan (men som legat oredigerad till igår) kunde få visas upp.

På fredag åker jag till Sverige några dagar, för lillasysters student och mys med några av de där jag inte fattar att jag klarar av att vara drygt hundra mil ifrån. Har den lilla hemlängtan igen så detta kommer lägligt.

Fyrtioåtta timmar i kanalernas stad


De Hortus Botanicus


Artist Zoo




Spenderade ganska exakt fyrtioåtta timmar i fina Amsterdam häromveckan. Fyrtioåtta timmar fyllda med spårvagnsåkande, promenader längs kanalerna, museum, botanisk trädgård, zoo, väja för cyklister och vara nyfiken på hur dessa smala hus med stora fönster ser ut inuti. Skulle nog kunnat slösa bort ännu några dagar i staden så i framtiden får det nog faktiskt bli ett återbesök!


Frankfurt (am Main)


Förra lördagen hade jag chansen att få besöka Frankfurt (am Main) - Tysklands femte största stad. Dock hade jag inte världens tur med vädret så besöket blev bara fyra timmar långt. Men under en timme, när jag hade tagit mig till stadsdelen Westend (hoppa-på-första-u-bahn-och-hoppa-av-efter-tre-stationer-tekniken), var det uppehåll med en aning sol som kikade fram. Frankfurt får klart godkänt som stad (trots vädret) men just nu peppar jag mest min två dygns-vistelse i Amsterdam om tre dagar!

Fem nätter av moln-urladdningar


Ibland så fungerar kroppen konstigt. Som när en är i ett av de där tidiga sömnstadierna och vaknar av hur den första solstrålen faller in i ens rum. Vid halvt medvetande tänker en: soluppgång, fint ljus, borde fotografera. Så var det imorse - igen. Jag stapplade ur sängen, traskade ut på balkongen och detta ovan mötte mig. Tog fyra foton och så fort jag la mig ner i sängen igen somnade jag.

Så nu har ni fått en liten liten liten glimt av våra långhåriga sommargrannar också! Och ännu ett foto på den rätt så fantastiska utsikten från min balkong.

(Förresten är detta album något av det bästa på länge! Särskilt det här och det här.)

Något som gömmer sig i djupen

Jag vet inte ens vart jag ska börja. Det här med att skriva (eller fotografera) funkar inte alls för mig just nu. Inte ens när jag får en väldigt bra anledning till att hitta på något här (fast jag jobbar på den där bra anledningen - lovar). Men jag vill vill vill kunna. Vill ha ork till att redigera foton från när jag var i Berlin (för sådär sex veckor sedan), eller berätta lite om hur mycket jag tycker om Norrbotten. Eller bara berätta om hur fint det är att vara aupair åt två söta tysk-svenska tjejer. Men det går inte riktigt.

Hur som helst, i morse vaknade jag kvart över sex och såg hur ett litet ljus låg fint över väggen. Rullade i princip ur sängen och stapplade fram till fönstret och möttes av synen nedan. Lite sådär halvsovande lyckades jag i alla fall ta ett någorlunda foto. Sen gick jag och la mig igen och somnade om.


Och här har ni det färskaste fotot som postats på mig på säkert ett halvår - tagit så sent som för fem timmar sedan. Tänkte att ni kanske ville veta hur personen bakom alla ord och dessa foton ser ut? Om inte så har ni i vilket fall här en rödhårig och (som alltid nuförtiden) osminkad Louise!


Instagram, första kvartalet (+ halva april) av 2012



1. Döden. 2. Fin garageport. 3. Utsikt från kullen. 4. Hameln - råttfångarstaden. 5. Nya hörlurar. 6. En fjording som bor bredvid posten. 7. Holocaust-Mahnmal. 8. Berlin Hauptbahnhof. 9. Bra sätt att vakna på. 10. Morgondimma. 11. Matchar gatustenen. 12. The Shins. 13. Emmet. 14. Harry Potter-present. 15. Jordglob. 16. Någonstans över Sverige

Jag lever faktiskt, men har bara lite svårt att sätta ord på tillvaron

Just nu är jag tillbaka i Norrköping, för drygt en veckas tid! Har spenderat helgen i Stockholm med superfantastiska människor, konsert, filmmys och promenad (och ett högskoleprov). Vill mest försöka hinna träffa alla mina vänner i den här staden innan jag åker vidare upp till Boden nästa tisdag för att träffa mitt saknade norrbottenshjärta, som jag inte träffat sen i september.

Har senaste månaden haft en helt otrolig hemlängtan; saknaden efter min familj och alla vänner, så det känns bra att sitta i pappas lägenhet fyra våningar upp med utsikt över Nya torget. När jag far tillbaka fredagen den trettonde så är det ungefär tre månader till, innan jag flyttar ifrån min fina tysklandsfamilj på heltid. Känns konstigt. Men inte något jag ska tänka på nu, kanske.

Lite foton från vår lördag. Skulle jag välja, skulle jag kunna spendera varje lördag med detta gäng (och några till); mest göra ingenting och må bra av att vara med sådana en tycker om. (Hej vem skänker mig några miljoner så jag kan köpa en bostad i Stockholm så jag får vara med min mini-familj varje dag?)


Sådant jag ätit januari - februari

Pannkakor med vispad grädde, nutella och färska hallon. Brötchen med lax och färskost, paprika.

Blandsallad med bästa dressingen någonsin. Potatismos, hälleflundra och pilgrimsmusslor med saffranssås.

Pasta med tomatsås och (om jag inte minns det fel) torsk.

Yoghurt med knuspermüsli och färska hallon, brötchen med ost och en kopp té.

Yoghurt med knuspermüsli och färska hallon, brötchen med ost och gurka, kokt ägg och två chokladbollar.

Ris á la Malta, brötchen med ost och ett glas multivitamindryck. (Inte min bästa frukost någonsin, nej.)

Helstekt marulk med ris samt paprika-tomat-sås och en gräddtimjansås.

Pannkakor med grädde, nutella och banan samt några med äppelmos, kanel och lite grädde.

Brötchen med ost och gurka, samt en skosbärssmoothie.

Kidneybön-champinjonsås med pasta och en ananans-kokossmoothie.

Avokado-choklad-plättar, vispad grädde med vaniljyoghurt samt bananslantar.

Kryddiga linsbiffar med jordnötssås och ris.

Soyakorv-rödlöks-äggröra med ost-knäcke och en jordgubbsactimel.

Pannkakor med grädde, nutella och bananslantar samt ett klyftat äpple, och ett glas färskpressat apelsinjuice.

Gratinerade spenat-tortellinis i purjolökssås samt gurkskivor och rödlök i Werners bästa dressing.


(Jag vet att både torsk, hälleflundra och marulk är rödlistade/starkt hotade fiskarter. Jag skulle aldrig själv köpa dessa sorter själv, men jag äter det jag blir bjuden på - istället för att slänga maten.)

Lite av det som nyligen flyttat in i min garderob


Dessa tre skönheter (utseendemässig och ha-på-sig-mässigt) är numera i min ägo. Den mörkturkosa hittade jag i denna etsyshop och kände att den var ganska exakt vad jag letat efter i vardagsklännings-väg. Och då fick den gröna med vit krage liksom hänga på. Den svartvitrandiga, som jag stod i femtio minuter i kö för att testa, är från Primark.

(Och detta med att ta foton på själv är jag varken särskilt bra eller van vid.)

Imorgon tar jag tåget till Berlin för att träffa Camilla och Björn! Där blir det förhoppningsvis veganmat i mängder, drinkar och kanske någon flohmarkt. Kan knappt förstå att det är hela två år sedan jag senast besökt staden!

Avokado-choklad-plättar

Avokado är en av världens bästa grejer. Choklad likaså. Plättar/pannkakor är alltid lika kul att äta. Dessa tre i kombination blir så himla gott - och nyttigt! Och så är det superenkelt att göra.

För två personer
En större mogen avocado (eller kanske 1,5-2 små)
1 ägg
1 tsk bakpulver
2 msk kakao
1 tsk kanel
1 krm salt
Ev 1 msk socker/honung
1,5 dl yoghurt/keso (eller hälften av varje)
0,5-1 dl mjöl av valfritt slag
Ev. hackad mörk choklad

Mosa avokadon i en bunke. Det gör inget om det blir några större bitar kvar. Blanda ner yoghurten/keson (vilket du nu valt), kakao, bakpulver, salt, socker/honung och mjöl (och den hackade chokladen). Kläck sedan i ägget och blanda allt ordentligt. Grädda sedan på medelvärme i ett plättjärn eller klicka ut cirka matskedsstora plättar i en stekpanna.

Tips på tillbehör:
Bananslantar + vaniljyoghurt (eller naturell yoghurt/keso med vaniljpulver) och kokos.
Testa att mixa en banan, två matskedar yoghurt/keso och en matsked (osötat) jordnötssmör.
Vispad grädde blandad med yoghurt eller keso + hallon.
Banan, jordnötssmör, hallon och jordgubbar är ju givna kombinationer med choklad. Så välj och vraka och hitta på!


Inspirerad av receptet härifrån.
Och detta går att utveckla och leka med i evigheter (som med alla recept!) Så stirra er inte blinda på det jag skrivit ovan utan låt er bara inspireras av det; gör nyttigare, onyttigare, sötare, mer, mindre och ta så mycket av allt att det blir en tjock smet.

Guten Appetit!

(Boktips) I read when nobody see

Sen tar vi Berlin av Moa-Lina Croall
Jag tror jag läst den här boken tre eller fyra gånger. Moa-Lina skriver helt fantastisk och karaktärerna i den här boken känner så mycket att det färdas ut genom pappret, in i fingrarna och rakt in i ens hjärta. Boken handlar om sorgsna Lou som inte klarar av den stillastående vardagen, så hon flyr till Berlin med sin bästa vän Julia. Där flyttar de in i ett ockuperat kvinnohus och där lär Lou känna Sarah. Deras kärlek är krånglig och de båda är trasiga rakt igenom hela själen, och samtidigt glider Lou ifrån Julia mer och mer.

Sputnikälskling av Haruki Murakami
Detta är min favoritbok av Murakami, av de jag läst. Hans skriftspråk är helt fantastiskt och de små allmänna klokorden han lyckas väva in i sina historier får mitt hjärta att hoppa i otakt. Sputnikälskling handlar om Sumire som blir kär i affärskvinnan Myu och allting berättas av en person nämnd K - som är olyckligt kär i Sumire. Plötsligt en dag försvinner Sumire och K och Myu blir tvugna att lära känna varandra, för att reda ut vart hon kan tagit vägen.

The Fault in our Stars av John Green
Den första boken av John Green som jag läst, tänkte att mannen var värd en chans efter all hype kring honom. Första sidan fångade min uppmärksamhet, ett kapitel in i boken och jag var fast, sista halvan sträckläste jag till klockan halv tre på natten. Boken handlar om sextonåriga Hazel, sjuk i cancer, som under ett supportgruppsmöte träffar Augustus. Historien kretsar kirng hur deras relation och liv utevcklar sig. Det låter kanske lite som ett klyschigt ämne men jag tror att de är de små sakerna som gör den här berättelsen helt fantastisk.

Människohamn av John Ajvide Lindqvist
Ajvide Lindqvist är en av mina absoluta favoritförfattare och den enda vars böcker jag egentligen anser passar bättre att uppleva på ljudbok. Detta främst för att han läser dem själv och han gör det med sådan perfektion att historierna han vill berätta blir levande till varje detalj. Människohamn har jag dock bara läst men den skrämmde upp mig till den grad att jag inte riktigt kunde sova på ett par veckor ändå. Boken handlar om Anders som två år tidigare förlorade sin dotter Maja under en skidtur över isen. Spårlöst försvunnen. Han återvänder till ön där han vuxit upp och hela historien trappas upp med uråldriga mysterier och övernaturliga inslag.

Den femtioandra dagen

Jag är inte särskilt bra på det där med att vara aktiv med att uppdatera. Inte för att det inte händer något, egentligen. Förra helgen var min fina Kerstin på besök och även om det indirekt resulterade i en stulen plånbok (hejdå körkort, kontokort, fina foton och drygt €100) så var det fantastiskt att få kramas och somna med henne några dagar. Min kvällskurs har även kommit igång och häromdagen bestämde sig pappa Werner för att han nu bara ska prata tyska med mig - så jag lär mig snabbare. Bra tanke, men jobbigt då jag verkligen inte kan hitta rätt ord och faktiskt prata mer tyska än några få meningar.

Men vad säger ni om lite boktips, ännu ett "det här har jag ätit-inlägg" och några tips på bloggar jag tycker extra mycket om, inom en snar framtid? (Inom en snar framtid i min bloggvärld = inom ett par-tre veckor). Sen har jag en tanke om att kanske blogga mer recept. Vill mest inspirera till att äta mer vegetariskt, så kanske duger mina  foton med beskrivningar nog bra? 



Mitt rum på tredje våningen


Ikeamöbler från samma serie (samt en byrå och fåtölj som inte fick vara med på bild), valaffisch, virkade valar och foton på fina hjärtan. Annars så ska det upp några fler tranor ovanför sängen och förhoppningsvis lite mer barnpyssel! Även om detta inte alls är min typ av inredning så trivs jag, och tycker att jag lyckas Louise-fierat det rätt bra ändå!

Korsvirkeshus á la Tyskland


I staden där jag bor ser de flesta hus i stadens centrala delar ut såhär. Korsvirkeshus från så långt tillbaka som 1500-talet! Tycker det är väldigt fantastisk hur välbevarade och gott omhändertagna många av byggnaderna är. 

Imorgon börjar jag en kvällkurs i tyska (hej lite nervös), och på torsdagkväll får jag besöka från en av de bästa jag vet i några dagar! På torsdag är det även sex veckor sedan jag kom hit. Kan inte förstå hur snabbt tiden gått. Kommer knappt hinna blinka innan mitt hår växt en decimeter, jag har lärt mig en hel del tyska (förhoppningsvis) och ska packa ner allting i min lila resväska och bege mig hemåt. Sen vart hemåt är om ett halvår, det vet bara stjärnorna än så länge!